Galet på Grammis!

Var i fredags prisutdelare på "musikbranschens finaste pris" Grammisgalan i Stockholm. Något som merparten av de 850 gästerna dock inte tyckte. I så fall är man inte aspackad vid ankomst och närmast medvetslös till desserten. Flera av pristagarna kan inte ens formulera ett enkelt Tack. Om det beror på bristande språklig bildning eller höggradig berusning var svårt att avgöra. Tråkigt hur som helst, att inte visa uppskattning över att vinna ett pris för något som de flesta brinner för och jobbat med sen många år. Heder åt Amanda Jenssen som med gråten i halsen förklarade att hon hållit tacktalet för sig själv som barn många gånger, så hon tackar sig själv för att att drömmen blivit verklighet...

Kul också att jag fick dela ut pris till Larz-Kristerz. Även Scotts, CC & Lee, Jannez och BAO var nominerade och vilken grupp som helst, utom Benny Andersson, hade varit värdiga vinnare. BAO ska absolut vinna. Varje år. Men inte i Dansbandskategorin.

Att hinna säga något seriöst, fyndigt och roligt på 45 sekunder är en utmaning. Men jag tror jag lyckades med mitt uppdrag eftersom publiken lyssnade förhållandevis uppmärksamt (det var iofs det andra priset som delades ut medan berusningsgraden fortfarande var hyfsat låg) och skrattade gott. Larz-Kristerz är värdiga vinnare! De har vunnit Dansbandskampen med bred marginal, dragit fulla hus och sålt 150 000 skivor på ett år. Samt förstås plockat hem ett par Guldklavar. Klart de också ska ha en Grammis.

Själv år jag inte den fina gästmaten utan någon slags lammgryta ihop med Kim Anderzon. En trevlig bekantskap! Efter priset blev det några öl och småprat med dansbandsdeltagarna. Men musiken var för hög för ett gammalt trött öra. Så klockan 01, när limousinerna gled iväg mot efterfesten på Café Opera, tog jag en simpel taxi till hotellet och somnade gott i ett tyst och behagligt hotellrum, fjärran från fulla otacksamma artister...
Nu på X2000 hem och jag slutar aldrig förvånas över SJ (faktiskt på tidtabell idag) som nästan alltid är ett dyrare alternativ än flyget. Men visst, någon miljökämpe blir säkert glad över att jag väljer tåget istället för flyget!