Vilken rysare...

Omgång tre av Dansbandskampen blev verkligen en svårtippad omgång. Efter att ha lyssnat på repetitionerna hela dagen var jag dock övertygad om att Zekes åtminstone skulle gå vidare. Sen var det värre. Jämnt och duktigt startfält.


Själv hade jag stora problem. Med eller utan slips. Men för första gången i min tv-historia valde jag att vara crazy och köra lördagskvällens sändning utan slips, istället rosa skjorta och snygg kostym. Det funkade också.

Men det gäller att sticka ut med sina omdömen. Att bara säga "det var bra" är förstås en sak, och roligt för bandet att höra, men kan man krydda omdömet genom att göra något blir det bättre och tydligare genomslag. Därför kändes det helt rätt att göra en egen guldstjärna i hårdpapp (med äcklig sprayfärg) och överlämna till Zekes.

Likaså helt rätt att kliva upp från jurybordet och gå fram och krama Sweetshots.

Tyvärr hade nog alla band kunnat göra ännu bättre ifrån sig om de haft en annan utmaning är Markoolios obegripliga låtar. Men alla band gjorde verkligen sitt bästa (även Gamblers, som föll ut efter första omgången).

Nu fick Zekes sin andra guldstjärna (eller tredje om man räknar in min) och Date går än en gång vidare till nästa vecka (men de måste börja lära sig texterna och inte sjunga hittepåsvenska varje gång och skylla på trötthet) ihop med Torgny Melins. Att Zekes gick vidare, trots en svagare omgång än förra veckan, är enkelt. De har kopplat charmgreppet om svenska folket. De står för sin dansbandsinriktning, har dansband som förebilder och en tanke (och ett smart skivbolag i ryggen) med att vara just dansband. Det är klokt!

Det som är tråkigt är att tjejerna i Sweetshots föll ut. Ser vi samma trend som ifjol? Att tjejer inte går vidare. Det är väldigt tråkigt om tv-publiken dömer tjejband hårdare än killband. För tjejerna behövs i branschen!

Efter tv-sändningen var det sedvanlig presskonferens följt av obligatoriskt öl- och vinglas. Lite dans (med betoning på lite) och sömn. En nyhet i mitt liv de senaste tre dagarna...